Historik

Historik

Från penna till dagens mediepris

I början av 1950-talet såg bokförläggare Albert Bonnier Jr ett behov av att formalisera och rensa i floran av spontant utdelade belöningar, samtidigt som han önskade stimulera den journalistiska yrkesskickligheten vid tidskriftsförlaget Åhlén och Åkerlund, “den goda pennan” som han uttryckte det.Tillsammans med sina närmaste medarbetare tog han fram utmärkelsen som kom att kallas Åhlén & Åkerlunds Tidskriftsstipendium.

Internpriset instiftades 1953 och fanns kvar fram till 1966 då det omvandlades till Stora Journalistpriset och öppnades för goda journalistiska insatser inom hela den svenska pressen.

Stora Journalistpriset bestod till allra första början av klasserna Dagspress och Annan Periodisk Press. 1969 tillkom en tredje prisgrupp för Radio och TV.

1979 delades klassen Annan periodisk press upp i Veckotidningar samt Special-, Fack-, och Organisationstidningar, samtidigt som Radio och TV-klassen delades upp i två separata grupper, en för vardera mediet.

1992 vidgades priset ytterligare med Lukas Bonniers Journalistpris – som delas ut för långvarig framstående journalistisk yrkesprestation.

1998 blev kategorin Tidskrifter åter en enda prisgrupp och fick namnet Nya medier.

2001 instiftade Bonnier AB också Suuri Journalistipalkinto, som är ett årligt journalistpris i Finland.

2002 fick Stora Journalistpriset en ny utformning. Tidigare hade priset delats ut i varje medieform för sig vilket ändrades. Nu blev prisklasserna fyra till antalet: Årets Avslöjande, Årets Berättare, Årets Förnyare och Lukas Bonniers Stora Journalistpris. Nu infördes också en offentlig presentation av vilka som nominerats till priset. Här finns en lista på de som har nominerats sedan 2002.

2010 ändrades prissumman från 75 000 till 100 000 kronor.

Stora Journalistpriset har under de år det funnits utvecklats till att bli ett av de tyngsta och viktigaste manifestationerna i Sverige av framstående yrkesprestationer inom journalistiken.